Välkommen till Receptförmedlingen matblogg.


Kan Stark mat förlänger livet?

search.jpg

Kan stark mar förlänga livet?, ta del av artikeln från DN den 9 augusti 2015…..

regelbundet äta starkt kryddad mat kan vara ett sätt att förlänga livet. En ny studie som presenteras i ansedda British Medical Journaltyder i alla fall på det. Studien beskrivs som mycket omfattande och välgjord och resultatet stöds dessutom av tidigare forskning på området.

– Det är mycket intressanta resultat eftersom studien är så stor och välgjord. Det är ett gigantiskt arbete från många forskargrupper både i Kina och USA som ligger bakom detta, säger Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärtkärlsjukdomar vid Karolinska institutet, som har tittat närmare på forskarrapporten för DN:s räkning.

Till grund för resultaten ligger insamlad data från omkring en halv miljon vuxna personer över hela Kina. Dessa deltog i en annan studie 2004-2008 i vilken de rapporterade uppgifter om generell hälsostatus, alkoholvanor, kött- och grönsakskonsumtion samt även hur mycket kryddstark mat de åt. Dessutom lämnade de uppgifter om hur de huvudsakligen fick i sig chili, färsk eller torkad, i sås eller olja.

Det rapportförfattaren Lu Qi, docent vid amerikanska Harvard School of Public Health, och hans kolleger gjort är att följa upp samtliga av dessa individer sju år senare och jämfört olika grupper beroende på deras intag av kryddstark mat.

Resultaten visar att gruppen som åt kryddstark mat en eller två gånger i veckan löpte 10 procents lägre risk att dö i förtid jämfört med dem som åt kryddstark mat mer sällan än en gång i veckan. De som åt kryddstark mat 3-7 gånger i veckan löpte 14 procent lägre risk att dö i förtid än gruppen som var minst benägen att äta kryddstarkt.

Studien visar även att dödligheten kopplad till särskilda sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar var lägre bland dem som var mer benägna att äta chilirik och kryddstark mat. Allra starkast var den skyddande effekten bland dem som åt chilin färsk.

Mai-Lis Hellenius konstaterar att resultaten ligger i linje med tidigare forskningsresultat. Såväl studier på djur som mindre studier på människor har visat på fördelaktiga effekter av att äta kryddstark mat.

Dessa studier har bland annat pekat på att vissa aktiva substanser, som exempelvis capsaicin som finns i chilipeppar, kan ha en antiinflammatorisk effekt. Det kan även förbättra ämnesomsättningen och ha positiva effekter på bakteriefloran i magen. Ingen av dessa studier har dock varit i närheten av så omfattande som den som nu publiceras i British Medical Journal.

Betyder detta att man borde äta chili minst en gång i veckan?

– Ja. Jag tänker så här när jag läser detta; vi i Norden äter för mycket salt i maten och skulle kunna minska det och i stället prova andra nya kryddor som till exempel mer chili. Då skulle vi inte bara slippa de negativa effekterna av för mycket salt, såsom blodtryckshöjning, utan även få andra hälsoeffekter, säger Mai-Lis Hellenius.

Är hälsosam mat bara till för de privilegierade?

Gwyneth Paltrow, lika känd för sin livsstilssajt Goop – där hon predikar snobbiga hälsotips till prenumererande läsare – som för sitt arbete som skådespelare, provade nyligen på hur det är att klara kosten på 250 kronor i veckan, lika mycket som USA:s arbetslösa får matkuponger för.Hon klarade fyra dagar.

Hälsosam mat är de privilegierad förunnat. Resterande befolkning, majoriteten av amerikanerna, äter pommes frites i stället för ekologiska morötter. Men de senaste sex kvartalen har McDonalds backat i USA, en trend som snabbmatsgiganten nu försöker vända genom nytänkande, alternativa idéer.
Burgarna håller kvar den gamla publiken, men nu försöker de locka nya, hälsomedvetna kunder genom att lansera en frukostmacka med äggviteomelett, kalkon och grönkål. Tills framgång är etablerad finns den nya mackan bara på menyn i Kaliforniens restauranger. Men det är tydligt att det finns ett intresse för nyttiga alternativ.

Kött-skandalen
Eller nyttig mat i onyttiga kläder. Carl’s Jr., en annan snabbmatskedja, lanserade nyligen en hamburgare gjord på ekologiskt kött – för att stryka sina kunder medhårs efter den stora ”pink slime”-skandalen som skakade USA för ett par år sedan, då det kom fram att flera restauranger – inklusive McDonalds – drygade ut köttfärsen med finmalda, rosafärgade inälvor.
(Tyvärr fick inte Carl’s Jr.:s ekologiska hamburgare hälften så mycket uppmärksamhet som reklamfilmen med den halvnakna tjejen som åt den.)

Kämpar i motvind
Nu, när torkan har drivit upp priserna på både grödor och kreatur i Kalifornien, verkar det för övrigt som att den rosa geggan gör comeback. Michelle Obama har länge kämpat för hälsosammare skolmat, i motvind, och hennes sprillans nya riktlinjer – fulla med grönsaker och fullkorn – är starkt kritiserade för att barnen, i princip, inte gillar grönsaker på sin pizza. För pizza är fortfarande storfavorit på menyn.
Av Jennie Hammar
webbnoje@expressen.se
Länk till ursprung artikeln:

Ingen sommar utan sill

Ingen svensk sommar utan sill. Matjessill är drottningen av alla sillsorter.

Spänstig, smakrik, salt och söt på samma gång. En sill att längta efter.

Sedan en tid tillbaka flänger jag fram och tillbaka mellan New York och Sverige. Och hur fantastiskt matutbudet än är på Manhattan finns det saker som jag kan sakna så det värker i bröstet.

Så döm om min lycka när jag i disken på den legendariska judiska delikatessbutiken Russ & Daughters hittade inte bara matjessill – utan dessutom svensk matjessill. I lösvikt.

Nu skars den förvisso upp utan min tillåtelse och lagen smakade inte riktigt som jag vill ha den, men ändå. Svensk matjessill flera tusen mil bort. Sånt kan få en gammal sillromantiker att bli smått knäsvag av salighet.

Tack till holländarna

Matjessillen kan vi förresten tacka holländarna för. Redan på 1400-talet började de fiska matjessill. Det holländska ordet “maatjesharing” betyder ungefär jungfrusill, vilket innebär sill som inte hunnit bli könsmogen, en variant som spreds till Sverige på 1700-talet.

Den bästa matjessillen anses vara gjord på islandssill som kryddats och fått ligga och mogna i sex till åtta månader. Som god tvåa klassas sill som fiskats i Nordsjön, Skagerack eller Kattegatt och sedan mognat i två till fyra månader, vilket ger en mildare kryddsmak än islandssillens tuffare stil.

Själv gillar jag båda. Och det första jag gör när jag kommer till sommarstället i Skåne är att åka in till Mölle fiskrökeri i Höganäs och köpa på mig en jättehink matjessill som är tänkt att vara hela sommaren lång. Det slutar alltid med att jag köper minst två till.

Matjessill funkar sju dagar i veckan om jag får bestämma. Det enda sällskap som behövs är lite ångande dillkokt färskpotatis, en kladd smör, drivor av hackad gräslök och några skedar lagom syrlig gräddfil. Livet blir inte mycket enklare och bättre än så där.

Det viktigaste är att köpa rätt sort. Själv föredrar jag absolut hela filéer eftersom de är både fastare och fetare i konsistensen. Vilket som är det bästa märket får man prova sig fram. Just nu nöjer jag mig mer än väl med en halvhyfsad amerikaniserad variant. Matjessill är ändå matjessill.

Recept:

Matjessill med löksymfoni och brynt smör

Matjessillcheesecake med rödlök, dill och forellrom

Smörrebröd med matjessill och färskpotatissallad

Att dricka till

S:t Eriks Organic Ale (11625), 20,90 kronor för 33 cl.

Gammal Norrlands Akvavit (262), 204 kronor för 50 cl

Alkoholfritt: Eriksberg Hovmästarlager (1954), 11,90 kronor för 33 cl

Länk… http://www.gp.se/matdryck/1.2734529-ingen-sommar-utan-sill

Ny forskning: Så mycket frukt ska du äta

Två extra frukter om dagen kan vara nyckeln till ett längre liv, enligt brittiska forskare. Trots att få lyckas svälja sin dagliga dos föreslår forskarna att rekommendationen höjs.

Sedan begreppet ”Fem om dagen” lanserades 1990 har hälsomedvetna britter kämpat för att få i sig sin dagliga dos frukt och grönt.

Trots att bara en fjärdedel lyckas vill forskare vid Londons UCL höja mängden frukt eller grönsaker.

Genom att studera 65.000 britters matvanor har forskarna funnit ett tydligt samband mellan ett högt intag av frukt och grönt och minskad risk för att dö i förtid.

Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, är inte förvånad.

– Det bekräftar det som nästan alla svenskar vet, att det är nyttigt att äta frukt och grönt.

Livsmedelsverket rekommenderar 500 gram frukt och grönt om dagen, vilket kan tolkas som tre frukter och två portioner grönsaker.

Undersökningar visar att svenskarna blivit bättre på att få i sig frukt och grönt. Trots det lyckas bara två av tio få i sig den rekommenderade dosen.

– Den siffran kan så klart komma att ses över, men till att börja med kan vi försöka satsa på att komma upp i den mängden, säger Brugård Konde.

Något som förvånade forskarna var att frusen och konserverad frukt ökade risken att dö i förtid.

Helén Preutz/TT

Originalartikel länk till DN:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/ny-forskning-sa-mycket-frukt-ska-du-ata/

Hemlagat är den bästa dieten

Dagens modedieter handlar om vilka näringsämnen som ligger på tallriken och hur de ska intas. Men tänk om själva matlagandet är lika viktigt för hälsa och välbefinnande.

Hur är det, vågar folk verkligen bjuda dig på middag?

Denna återkommande intervjufråga brukar ackompanjeras av ett litet försiktigt leende.

Reportern utgår från att jag förmodligen underkastar mig en ytterst strikt kostregim, som gör mig närmast omöjlig i normala sammanhang.

Och visst undviker jag gärna de fejkade tillsatsprodukter som jag skriver om i mina böcker. Men i grunden är jag en ganska typisk allätare, som gillar det mesta som har lagats eller bakats på riktigt. Nystekt strömming, frasig falafel och präktiga långkok förstås, men också kardemummabullar och saltlakritskolor.

Någon diet har jag aldrig följt. Det ligger inte riktigt för mig att låta ätandet styras av begränsande bokstavs- eller sifferkombinationer. Dessutom blir det väldigt lätt just socialt handikappande. Att försöka få ihop en meny till middagsgäster som följer olika kostkoncept är väl ett mardrömsscenario för dagens middagsvärd, som även förväntas ha koll på vem som för tillfället äter vad.

Ändå struntar jag naturligtvis inte i hälsan. Min enkla slutsats av alla de rapporter som dagligen sköljer över oss är dock ett ospännande och föga unikt konstaterande: Vi mår förmodligen bra av allsidigt sammansatta rätter som lagats från grunden av bra råvaror.

Kanske är det så att själva den ansträngning och tidsåtgång som matlagningen innebär kan spela en viktig, och hittills förbisedd, hälsoroll.

Man kan ju inte äta citronpaj hur ofta som helst om man måste baka den själv. Om den däremot till ett ganska lågt pris finns enkelt tillgänglig i närmsta gathörn – på kaféet och i kvartersbutikens frysdisk – finns det inte mycket som hindrar överkonsumtion.

År 2003 genomförde en grupp Harvardekonomer en studie som intressant nog kopplade den växande amerikanska fetmaepidemin till det faktum att allt mindre av maten kommer till i det egna köket.

När vi inte längre behöver lägga ned tid och arbete lockas vi att sätta i oss mer, påpekade forskarna. Det blir helt enkelt för lätt att komma över något ätbart, ”tidskostnaden” blir för låg. Något sådant som pommes frites skulle förstås aldrig ha kunnat bli en amerikansk basrätt om inte industrin tagit över det tidsödande och krångliga jobbet att göra den.

När så Harvardforskarna gick vidare och studerade olika matkulturer blev sambandet ännu tydligare. Man kom då fram till att ju längre tid befolkningen i ett land lägger ned på matlagning, desto färre invånare är överviktiga.

Denna faktor har visat sig vara så avgörande att den kan vända upp och ned på klassförhållandena. Enligt en forskningsrapport som 1992 publicerades i Journal of the American Dietetic Association äter fattiga kvinnor som lagar maten själva mer hälsosamt än rikare kvinnor som köper färdigt.

Egentligen är väl detta inte särskilt gåtfullt. För att pressa sina kostnader måste industrin snåla med de traditionella ingredienserna, vilket maskeras med rejäla doser av – just det – socker, salt och billigt fett.

Originalartiklar där författaren redogör hitta länken här:

http://www.svd.se/mat-och-vin/matkultur/hemlagat-ar-den-basta-dieten_8731240.svd


Doften av ett vinnande koncept

Doften av ett vinnande koncept

Att vi blir sugna på mat när det luktar gott är ingen särskilt revolutionerande slutsats. Frågan är bara hur vi använder oss av den kunskapen.

KRÖNIKAMATS-ERIC NILSSON

25 mars 2014 kl 11:31 , uppdaterad: 25 mars 2014 kl 14:35

Boxfresh är ett fascinerande uttryck som jag lärt mig av mina barn. Det syftar på en produkt som säljs i andra hand men är helt oanvänd och som alltså tas direkt ur kartongen.

Det handlar förstås om att en obegagnad sak betingar ett högre värde, men i vissa fall, när det gäller somliga märken, finns det även en egendomlig kult kring själva förpackningen. Med sök-ordet ”box opening” kan man på youtube hitta mängder av förväntansfulla konsumenter som omständligt och högtidligt klär av sin sprillans nya dator eller kamera.

Och visst kan man känna igen den där känslan. Kanske inte vördnaden inför den glänsande pappkartongen, men däremot underdånigheten inför den fulländade Maskinen av allra senaste modell. Den som är så genomtänkt in i minsta detalj och kan så mycket.

Betydligt mer sällan blir vi imponerade av hur mycket vi själva förmår. Hur sanslöst mycket information vi kan lagra och hur galet snabbt vi kan få fram den.

Luktsinnet är ett praktexempel. Du känner doften av gammaldags mandarin som du inte har sniffat sedan barndomen, och slungas på några sekunder tillbaka till ett särskilt ögonblick i sexårsåldern.

Tjusningen med detta sinne är att det i grunden är så ointellektuellt – vilket också gör det ganska försåtligt och lätt att utnyttja. Impulserna behöver inte bli medvetna innan vi hunnit bli påverkade. Och de som forskar som mest intensivt om lukternas makt är förstås just de som vill ta reda på hur man på bästa sätt kan manipulera oss.

I ett av den internationella livsmedelsbranschens nyhetsbrev läser jag om en ny studie där turkiska och amerikanska forskare har undersökt hur lukter kan göra oss mer köpsugna. Funkar det att släppa ut kaffedoft i bussarna, så som munkkedjan Dunkin’ donuts gjort i Sydkorea? Eller att sprida doften av bakad potatis som snabbmatskedjan McCain gör i Storbritannien?

Ja, så enkelspåriga verkar vi vara, om man får tro de redovisade experimenten. På de försökspersoner som fick känna doften av nybakade kakor rann snålvattnet till – det var just saliven man mätte – vilket i sin tur ledde till en tydligt ökad benägenhet att konsumera. Allra bäst gick det när man utsatte dem för den verkliga doften, men det gick till och med att öka sugenheten genom att bara visa en kakbild för försökspersonerna och be dem att föreställa sig doften.

Att man uppenbarligen bör vara på sin vakt nästa gång det luktar extra gott i vänthallen eller butiken, verkar vara en given slutsats. Men dessutom kan forskarrönen kanske förklara något helt annat: Om man exempelvis vill få igång aptiten hos undernärda patienter och gamlingar på sjukhus och äldreboenden är det viktigt att det får dofta gott av nylagad mat och nybakat bröd i salar och korridorer. Alltså bör rätterna inte som på sjukhusen i Stockholm serveras box fresh, i hermetiskt tillslutna plastlådor.

Men det visste vi väl egentligen redan?

Originalartiklar där författaren redogör länk:

http://www.svd.se/mat-och-vin/mats-eric-nilsson-om-lukt-som-forsaljningsknep_3400492.svd

Dags att momsbefria mat som är bra för folkhälsan

Ny förening bildad. Vi styrs i dag in i hälsovådliga kostvanor. Nyttig mat är dyrare än onyttig. Bara 16 procent av vårt kaloriintag är hälsobringande. Bättre kostval skulle kunna minska folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt. Därför bör hälsosam mat momsbefrias och subventioneras, skriver tio läkare.

När politiska åtgärder för att främja hälsosammare kostval diskuteras är det en invändning som ofta återkommer: Det är inte rätt att inskränka vår valfrihet på detta område. Vad vi äter är starkt sammankopplat med vår integritet och identitet. Att någon utifrån skulle påverka detta val är därför helt naturligt en motbjudande tanke.

Faktum är dock att vi redan i dag blir utsatta för en flodvåg av information och styrmedel som påverkar våra kostval. Tyvärr är dessa krafter nästan uteslutande sådana som driver vår konsumtion mot ett mer ohälsosamt kostmönster.

Enligt Jordbruksverkets statistik utgörs 84 procent av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass – livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv. Bara 16 procent utgörs av livsmedel med hälsobringande effekt som grönsaker, frukter, baljväxter, fullkornsprodukter, bär, nötter och frön.

Vi måste fråga oss: har ett sådant kostmönster verkligen uppstått till följd av våra egna önskningar eller som följd av yttre påverkan?

Livsmedelsreklamen domineras av animaliska och industriellt behandlade produkter. Anledningen till detta är att produktionen av dessa sker i flera led vilket ökar vinstmarginaler och sysselsättning. Olyckligtvis är det just dessa livsmedel som bidrar negativt till vår hälsa.

Prissättningen på mat är i dag sådan att det kan bli dyrare att välja hälsosamt. 1 000 kilokalorier grönsaker och rotfrukter kan kosta dubbelt så mycket som samma kalorimängd kött eller fågel. Att välja frukt och bär kan bli tre gånger dyrare än godis och glass per kalorimängd.

Ohälsosamma livsmedel är vidare tillgängliga överallt och när som helst på dygnet. Vart vi än vänder oss finns snabbmat, godis och läsk tillhands. Den som vill äta hälsosamt står ofta inför en svår uppgift.

Information om hur våra kostval påverkar vår hälsa och sjukdomsutveckling är begränsad och verkar inte nå ut. Införande av köttfria dagar i våra skolor har på sina ställen mötts av protester från föräldrar som paradoxalt nog oroat sig för barnens hälsa. Detta trots att den köttfria dagen enligt nuvarande kunskapsläge i regel skulle komma att bli den mest hälsosamma i veckan.

Insjuknande i folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes skulle kunna minska drastiskt med hälsosammare kostval. Att helt utesluta animaliska produkter, raffinerade fetter och snabba kolhydrater ur kosten leder till så låga kolesterolvärden att det inte längre är möjligt att utveckla hjärtkärlsjukdom. En sådan kost har i två oberoende studier till och med visat signifikant tillbakagång av svår hjärtkärlsjukdom under hela uppföljningstiden fem år. Inget läkemedel kan uppnå detta. Om denna typ av kunskap kommit i tillämpning hade mycken sjukdom och för tidig död kunnat förhindras.

Vi som skriver det här har bildat den nya läkarföreningen Läkare för framtiden med syfte att sprida kunskap om kostens betydelse för hälsan. Vi vill uppmana våra politiker att ta beslut som avseende våra kostval kan skapa motkrafter till den påverkan som i dag sköljer över oss.

I dag dominerar de krafter som verkar för att vi ska välja livsmedel som ökar vår ohälsa. Dessa krafter bör begränsas och balanseras av bred information så att människors möjligheter att göra informerade kostval förbättras. Annars kommer vi på sikt se en fortsatt ökning av allvarliga kroniska sjukdomar med ett enormt lidande som följd och ökade ekonomiska påfrestningar på sjukvård och samhälle.

Genom styrmedel på andra områden har stora landvinningar gjorts inom folkhälsoområdet, som minskad rökning och alkoholkonsumtion. Antalet döda och skadade i trafiken och på arbetsplatser har kunnat minska. Sociala normer har förändrats.

Det är dags för våra politiker att nu prioritera folkhälsa och allmänintresse framför kortsiktiga vinstintressen även vad gäller vår livsmedelskonsumtion. Vi föreslår konkret att hälsosamma livsmedel momsbefrias och subventioneras så att alla har råd att äta hälsosamt. Beskatta också ohälsosamma livsmedel så att de bär kostnaderna för den ohälsa de skapar. Begränsa reklamen så att vi slipper höra skräpmatens ständiga lovsång. Ge slutligen våra hälsomyndigheter mer resurser att sprida information om kostens betydelse för hälsa och sjukdom.

David Stenholtz, specialistläkare i onkologi

Pernilla Berg, med dr, nutritionist

Veronica Hedberg, ST-läkare

Emelie Lennartsdotter, läkare

Peter Nygren, professor i onkologi

Ulrika Nykvist, barnpsykiatriker

Jakob Rosén, läkarstuderande

Inga Sjöberg, docent, överläkare i obstetrik och gynekologi, allmänläkare

Yvonne Wettergren, docent i molekylär medicin

Theo Wikström, allmänläkare

Länk till: Originalartiklar där författaren redogör :

http://www.dn.se/debatt/dags-att-momsbefria-mat-som-ar-bra-for-folkhalsan/

Originalartiklar där författaren redogör

3 överraskande livsmedel som gör henne omedelbart kåt

3 överraskande livsmedel som gör henne omedelbart kåt

Så du har träffat den perfekta tjejen (smart, snygg, sexig, rolig), eller kanske är du redan ihop med en tjej som du verkligen gillar. Hur som helst, på sexfronten så står det liksom still. Du har försökt med romantiska middagar, mysiga promenader, och låååånga förspel för att tända hennes sexuella gnista… men vanligtvis slutar det i frustration, eller i bästa fall med lite hångel och smek.

Självklar kan anledningarna till att hon inte är sugen på sex vara många. Stress. Oro. Hormonobalans. Eller något helt annat. Hur som helst, flera studier visar att vissa livsmedel (som finns i vilken mataffärer som helst) har oerhört stor påverkan på en kvinnas lust.

Redan i det antika Rom använde man mat för att manipulera kvinnans sexlust. Här kommer en lista på några utav de livsmedlen som användes, och varför de gör henne omedelbart kåt:

Selleri: Selleri kanske inte låter så sexigt, men det kan vara en fantastisk källa för ökad kåthet och stimulans för kvinnor. Selleri innehåller nämligen ett ämne som gör kvinnor både kåta och våta. Så här säger författaren Ava Cadell om den här ”erotiska grönsaken” i sin bok ”Passion Power”: Rå selleri innehåller det manliga hormonet andosteron, som verkar som ett feromon (sexuellt lockande doftämne) och triggar kvinnans attraktion. Vem kunde ana det? När du har tagit några tuggor på din sellerikvist börjar det lockande hormonet (som är helt luktfritt) utsöndras från dina svettkörtlar, och i bästa fall känner sig tjejen extra attraherad och sugen på dig just ikväll, utan att veta varför.

Vattenmelon: Den här röda saftiga frukten brukar av experterna kallas för ”den nya viagran”. Ja, det är sant att vattenmelon innehåller 92 procent vatten, men det är de resterande 8 procenten som är intressanta. Forskare i Texas rapporterade 2008 att vattenmelon innehåller ämnen som ger kvinnans (och mannens) kropp en Viagra-liknande effekt. Melonen innehåller nämligen citrulline, som omvandlas till arginine i kroppen. Arginine gör att blodkärlen slappnar av, och då ökas blodflödet till kvinnans klitoris, vilket gör henne mer upphetsad, mjuk och våt än vanligt. Så om du vill göra henne sugen på sex, bjud henne på vattenmelon. Eller varför inte pröva att servera den här simpla (men kraftfulla) vattenmelon sorbeten?

Mörk choklad: Att kvinnor är galna i choklad är väl ingen nyhet, men att det finns studier som visar att choklad faktiskt påverkar kvinnans sexlust och skapar en känsla av ”eufori” i hennes kropp och sinne är kanske inte är lika känt. Choklad innehåller en rad olika ämnen som gör att hon känner avslappning, berusning, och njutning. Det mest stimulerande ämnet i choklad är nog phenylethylamine (en naturlig kemikalie) som får henne att känna sig lite ”lullig” och störtförälskad. Och därför är det kanske inte så överraskande att en ny studie (gjord i Indien) visar att kvinnor som äter choklad dagligen (inte kilovis då såklart, bara några rutor om dagen) har ett bättre sexliv och mer sex än kvinnor som inte gör det. Så nästa gång en tjej tjatar om att choklad får henne att må så fantastiskt bra… så vet du varför.

För att hitta recept som innehåller de här lustframkallande ingredienserna kan du besöka ett av Sveriges största sökmotor för recept. Här finner du recept på vattenmelonsorbet, kärleksmums och sellerirätter (som inte smakar skit) och mycket mer.

http://www.receptformedlingen.se

Chipsräkor 35st

1 mango
1/2 kg räkor
1 röd spansk peppar
1 msk färsk koriander
1 msk silverlök
3 msk pressad lime
1 krm salt
2 krm socker
1 tsk rapsolja

1/2 påse nachochips

Skala och skär en mango i tärningar.
skala och hacka räkor.

Kärna ur spansk peppar
Finhacka den.

Lägg mango, räkor och spansk peppar i en skål.
Finhacka koriander och silverlök.

Lägg hacket i skålen.
Tillsätt lime, salt, socker och rapsolja.

Rör om.
Låt stå kallt en timme.
Lägg ut chips på ett serveringfat.
Lägg 1 msk räkröra på varje chips.

Baconmuffins

7 1/2 dl mjöl special
5 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
2 1/2 riven parmesantost
200 g bacon
1 flaska öl
25 g smör

Blanda mjöl, bakpulver, salt och riven parmesantost i en bunke.
Klipp bacon i bitar.
Sprödstek baconbitarna

Låt bitarna rinna av på hushållspapper.
Blanda ner dem i bunken.

Häll över öl, blanda ordentligt
klicka degen i smorda muffinsformer.
pensla med smält smör.
Grädda på fals 2 cirka 20 min, 180 grader.

En snyggt theme här

 
Hem-Om receptförmedlingen-Pressinformation-Föreslå en sajt-Länkar-Annonsera-Kontakta oss
Copyright © 2009 Receptformedlingen. Alla rättigheter reserverade.